Gilly Hopkins hittar hem
Katherine Paterson
Elvaåriga Gilly – eller Galadriel som hon egentligen – dagdrömmer om sin mamma i Kalifornien, som någon enstaka gång hör av sig genom ett vykort, medan Gilly flyttar från fosterhem till fosterhem. Hon har blivit övergiven så många gånger att hon bestämt sig för att hädanefter är det hon själv som ska bestämma spelreglerna. Så placeras Gilly hos Maimie Trotter, och hur mycket hon än utmanar och provocerar finns Trotter där, fet, slarvig och mycket annorlunda, men med en kärlek som aldrig släpper taget. När till slut Gillys mamma griper in i hennes liv, blir resultatet ett helt annat än i dagdrömmarna. Översättning Marie Berthelius
Författare:
Katherine Paterson
Åldersgrupp:
7-11 år
Bindning:
Pocket
Pris:
26
Antal sidor:
176
Genre:
Barnböcker
ISBN:
91-7221-453-8
Lagerstatus:
Boken finns i lager
Författarinformation
Katherine Paterson (f. 1932)
”är en lysande psykolog, som kryper under huden på de unga utsatta människor hon skapar, vare sig hon rör sig i historiska och exotiska miljöer eller i dagens bistra amerikanska verklig-het. Med säker estetisk känsla undviker hon enkla lösningar och utvecklar i stället sina huvudpersoners inneboende styrka och livsmod.”
Med denna motivering tilldelades Katherine Paterson 2006 års Litteraturpris till Astrid Lindgrens Minne. I statuterna för priset står att det ska gå till ett författarskap ”i Astrid Lindgrens anda”, en formulering som ger utrymme för många tolkningar. Men med valet av 2006 års pristagare har juryn satt fokus på en författare som har många beröringspunkter med Astrid Lindgren både när det gäller inre drivkraft och värderingar. I botten finns en grundmurat humanistisk – i Katherine Patersons fall också varmt kristen – livssyn och en övertygelse om alla människors lika värde. Båda säger sig framför allt skriva för sig själva, för det barn de en gång var och som de fortfarande bär inom sig. Både Lindgren och Paterson är också lysande exempel på att barnlitteraturen självklart kräver lika stor litterär och stilistisk förmåga som att skriva för vuxna och båda har upplevt hur deras egna böcker kommit att spela en avgörande roll i andra människors liv. På samma sätt som Bröderna Lejonhjärta betytt oerhört mycket för barn i dödens närhet har Katherine Paterson fått många bevis på vilken betydelse en bok som Gilly Hopkins hittar hem haft för att upprätta utsatta barns självkänsla och tillit.
Litteraturpriset till Astrid Lindgrens Minne är det senaste i den långa raden utmärkelser Katherine Paterson har fått motta för sitt författarskap. Hon har två gånger belönats med USAs främsta barnbokspris, Newbery-medaljen (för Bron till Terabitia och Se Bergen). 1998 tilldelades hon H.C. Andersen-medaljen och 1991 Janusz Korczak-priset för att bara nämna några. Hon är också hedersdoktor vid flera amerikanska universitet.
Katherine Paterson föddes i Kina, där hennes föräldrar verkade som missionärer. När Japan invaderade landet under andra världskriget flyttade familjen till USA och hon växte upp i bl. a Virginia och North Carolina. Skoltiden präglades av ständiga uppbrott och flyttningar, vid arton års ålder hade hon bytt skola tretton gånger! Hon utbildade sig till lärare och missionär och trots upplevelserna som barn sökte hon sig till Japan, något som framför allt avspeglar sig i de tidiga historiska verken, t.ex Den namnlöse pojken – samurajens son. Katherine Paterson har en djup kunskap om och vördnad för de gamla kinesiska och japanska kulturerna – hennes första språk var kinesiska och hon har också studerat japanska och varit bosatt i Japan i fyra år. Under denna tid märkte hon hur hennes personlighet förändrades i takt med att hon lärde sig japanska. ”Språk”, säger hon, ”är inte bara det redskap vi kommunicerar med varandra genom. Språket formar i själva verket våra tankar och känslor.”
Huvudpersonerna i Katherine Patersons böcker, vare sig de lever i 1100-talets Japan eller i dagens USA, är alltid utsatta barn på livets skuggsida. Föräldralösa barn, fosterbarn, barn som känner sig utanför i syskonskaran och åsidosatta av föräldrarna, i hennes böcker står det svidande klart att det inte är lätt att var barn och att bli vuxen. Hon skriver inga romantiserade askungesagor där allt slutar lyckligt och hjälten får både prinsessan och kungariket. Nej, hennes gestalter formar sina egna öden och bygger själva sin framtid, men där finns också vuxna som visar på vägar, tjänar som förebilder och stöder när allt verkar som mörkast. Det är karakteristiskt för Paterson att hennes huvudpersoner tvingas inse livets realiteter och acceptera både sina egna och andras tillkortakommanden och mindre smickrande egenskaper. Men när de övervunnit svårigheterna kan de ta sig an sitt fortsatta liv bättre rustade för en bister verklighet.
Paterson är en mästerlig persontecknare och hennes böcker befolkas av människor av kött och blod. Även bifigurerna skildras med omsorg och utrustas med komplexa karaktärsdrag. Ett miniporträtt som det av lärarinnan Miss Harris i Gilly Hopkins hittar hem, stannar länge i läsarens minne.
Inspirationen till Gilly Hopkins hittar hem fick Katherine Paterson när hon under några månader på 70-talet var fosterförälder till ett par flyktingbarn. Elvaåriga Gilly – eller Galadriel, som är hennes dopnamn efter en av gestalterna i Tolkiens Sagan om ringen – dagdrömmer om sin mamma i Kalifornien, som någon enstaka gång hör av sig genom ett vykort, medan Gilly flyttar från fosterhem till fosterhem. Hon har blivit övergiven så många gånger att hon bestämt sig för att hädanefter är det hon själv som ska bestämma spelreglerna. Så placeras Gilly hos Maimie Trotter, och hur mycket hon än utmanar och provocerar finns Trotter där, fet, slarvig och mycket annorlunda, men med en kärlek som aldrig släpper taget. När till slut Gillys mamma griper in i hennes liv, blir resultatet ett helt annat än i dagdrömmarna.
Gilly utmanar hela världen både i sitt uppträdande och i sitt språk. Oberoende av vem hon talar med svär och förbannar hon, uppträder oförskämt mot vuxna och hon visar varken samvetskval eller ånger. Patersons sätt att realistiskt och utan förskönande skildra detta har utmanat den god smakens väktare i USA, och en del bibliotek och skolor har bannlyst boken från sina hyllor. Det är en ödets ironi att Katherine Paterson, som i bok efter bok diskuterar djupt moraliska problem, har fallit offer för dessa den ytliga moralismens väktare.
Den läsare som tar sig an Katherine Patersons författarskap har en spännande resa framför sig. Till 1800-talets turbulenta Kina (Himelska rikets rebeller) och det medeltida Japan, till en begynnande kvinnorörelse i 1800-talets New England (Lyddie), ett isolerat fiskarsamhälle i Chesapeakebukten under andra världskriget (Se bergen), till sökandet efter en far som försvann i Vietnamkriget (På spaning efter en hjälte) och till många andra tider och platser. Men framför allt kommer läsaren att upptäcka att livet trots ibland vidriga yttre omständigheter är värt att slåss för och att vi som människor har en inneboende förmåga att klara av svårigheter och forma vår egen framtid. Det är Katherine Paterson fast övertygad om och den övertygelsen vittnar alla hennes böcker om.
Lena Törnqivst
Böcker på svenska av Katherine Paterson
– fråga efter dem i bokhandeln och på biblioteket.
Dockteatern och den hemlighetsfulla banditen 1979, Bron till Terabitia 1980, Den namnlöse pojken – samurajens son 1981, Näktergalens gråt 1982, Se bergen 1982, Himmelska rikets rebeller 1984, Gilly Hopkins hittar hem 1989, Sjung Jimmy, Jo! 1989, På spaning efter en hjälte 1990, Lyddie 1993, Jakten på Jip 1998