Morbror Kwesis vålnad
Janne Lundström
Historien utspelar sig på Guldkusten i Afrika för länge sedan och handlar om elva små svarta kusiner, en död morbrors obegravda kropp och kringirrande vålnad. Här träffar du också en aningens dum men stark och levande morbror och en snabbtänkt flicka och många fler. Det är en blodisande, hårresande berättelse full av skratt. En både tankeväckande och livgivande bok. Janne Lundström fick Nils Holgersson-plaketten för denna bok 2001.
Författare:
Janne Lundström
Åldersgrupp:
12+ år
Bindning:
Pocket
Pris:
26
Antal sidor:
174
Genre:
Ungdomsböcker
ISBN:
978-91-7221-366-1
Lagerstatus:
Boken finns i lager
Författarinformation
Janne Lundström
"Man kan alltid gå tillbaka och rätta till sina misstag." Janne Lundström citerar ett gammalt ordspråk från Guldkusten i västra Afrika. Om du läst Morbror Kwesis vålnad förstår du att ordspråket fungerade - då. Det finns all anledning att fundera på om det inte finns misstag man aldrig kan gå tillbaka till och reparera dem. Om du läst serietidningarna om Fantomen, vet du att man där ofta citerar gamla djungelordspråk och för cirka 30 år sedan skrev just Janne Lundström, som är född 1941, manuskripten till de svenska Fantomentidningarna. Det var då hans intresse för Afrika väcktes och han upptäckte att också svenskar varit aktiva som slavhandlare och på många sätt bidragit till den grymma behandlingen av den afrikanska kontinentens urbefolkning.
Serien som konstform har legat Janne Lundström varmt om hjärtat. 1968 var han med om att starta Seriefrämjandet. Föreningen arbetar för att få fram bra svenska serier. Utgivningen av många importerade serier i början av 1970-talet skapade seriernas dåliga rykte. De var dåliga och de innehöll mängder av rasism, kvinnoförtryck och våld. Många vuxna ville förbjuda barn och ungdomar att läsa serietidningar, men då Janne Lundström 1977 vann en pristävling som det välkända bokförlaget Rabén & Sjögren anordnade förändrades delvis den svenska serietidningsutgivningen. Janne Lundström vann med två seriealbum: Johan Vilde - flyktingen och Johan Vilde i slavfortet. Det var Jaime Vallvé som illustrerade seriealbumen.
Janne Lundström ville att ungdomar också skulle läsa böcker och han började skriva böcker om sin seriehjälte, Johan Vilde. Det blev tre böcker som utkom i rask takt: Johan Vilde vaskar guld, Johan Vilde i elden samt Johan Vilde och förrädarna. Därefter utkom ytterligare två böcker om Johan Vilde och Janne Lundström skrev om det förstaseriealbumet till en bok. Det betyder att det nu finns sex böcker om Johan Vilde.
Johan Vilde adopteras av en afrikansk klan i det västafrikanska Wassawriket sedan han blivit dömd för myteri mot den svenska staten för att ha slagit tillbaka då han misshandlades på ett Afrika-fartyg men lyckligen lyckats rymma med stor dramatik och list från sin fängelsecell på fartyget. Jag frågar Janne Lundström om hans intresse för serier funnits länge. Han svarar: "I tioårsåldern satt jag och hittade på och ritade serier. En av dem var inspirerad av Sven Hemmels två böcker om Upptäcktsresande Karlsson. Utan Karlsson skulle nog inte Johan Vilde och mina andra serier ha kommit till. Inte heller Morbror Kwesis vålnad. I den här boken har jag har jag lånat en mening och en speciell ingrediens ur den första Karlsson-boken. Meningen är exakt citerad och ingrediensen är lätt igenkännbar för den som läst om Karlsson. Med det lånet erkänner jag mitt beroende och gör en bugning för den himmelske Hemmel. Och det finns andra bugningar. Där fick du något att bita i," säger Janne Lundström och överlämnar åt läsaren att lista ut vilka författare han citerat eller påverkats av.
Det finns dock en författare som mer än alla andra påverkat Janne Lundström i hans skrivande och det är Harry Kullman. I en artikel som ingår i boken Författaren från Fattigmannagatan; En bok om Harry Kullman, redigerad av Stefan Mählqvist skriver Janne Lundström: "Harry Kullman var min barnmorska. På flera sätt." Då Janne Lundström ville skriva sina böcker tyckte han naturligt nog att det var mycket svårt. En dag då han beklagade sig för sin redaktör gav hon honom en hög med böcker. Hon sa att han skulle gå hem och läsa dem, sedan skulle han kunna skriva. Det var böcker av Cecil Bødker och av just Harry Kullman. Den som gav honom läxan att läsa böckerna var Gallie Eng - hon skulle många år senare även bli Janne Lundströms hustru. Harry Kullman har bland annat skrivit böckerna Stridshästen (utgiven av En bok för alla), Den tomma staden, Gårdarnas krig, De rödas uppror och den första svenska moderna ungdomsromanen Den svarta fläcken, som utkom 1949. I sin artikel beskriver Janne Lundström ingående hur man löser berättandets många svårigheter och jag kan rekommendera både yngre och äldre läsare att ta del av Janne Lundströms tankar kring skrivandets hantverk. Det är inte bara den märklige svensken Johan Vilde som funnits i Janne Lundströms serieproduktion. Han har även skrivit seriealbumen Uppdrag i Zimbabwe och Uppdrag i Sahara, som skildrar då (1977 och 1979) aktuella konfliktområden i Afrika.
1983 utkom boken Människohandlarna (utgiven av En bok för alla). Den handlar om det svenska slavfortet Karlsborg på afrikanska Guldkusten där Torkel, 15 år, skjuter en mäktig afrikansk slavhandlare. Straffet är döden. Läsaren får veta att dödsstraffet verkställs med en ovanligt plågsam metod. Så slutar boken. Jag frågar Janne Lundström om man kan skriva om vad som helst i böcker för unga läsare: "Jag tror att man idag kan skriva om vad som helst, men det måste anpassas till en specifik läsargrupp. 1983 tyckte några bibliotekarier att min bok Människohandlarna var alltför gruvligt realistisk för att platsa på ungdomshyllorna. De satte boken på vuxenhyllorna. Av omsorg om sina låntagare. Jag tyckte att det var rimligt."
I flera andra böcker har Janne Lundström blivit kvar i Afrika. Leoparddödaren, Elefantjägaren, Den kloka gubben, Röd eller blå är några exempel. 1999 började Janne Lundström göra serier igen. Den första hette Slavflickan och var en 14 sidor lång serie i tidningen Globen (1999:19).
Han har också skrivit den tjocka boken Tiggarpojken som handlar om Stockholm år 1646. Läsaren möter Anders på Södermalm som måste försörja sin sjuka mor men barn får inte tigga i Stockholm. Ändå finns många tiggarbarn och Stockholm är ingen lätt stad att leva i för den som är fattig och ung. Tiggarpojken är mycket innehållsrik och detaljerad. Under en period
anordnades vandringar i Stockholm med boken som utgångspunkt.
Under senare år har Janne Lundström blivit mest uppmärksammad för sina afrikanska dilemmasagor. Regnbågens fånge (utgiven av En bok för alla), Demonernas ägg och Spindelns list innehåller s k Lurifax-sagor. En dilemmasaga utmärks av att det inte finns ett klart slut. Sagans personer måste ta ställning och den som lyssnar måste också ta ställning. Det är sagor man kan gräla länge om samtidigt som de är ofta är mycket roliga.
Men hur gick det egentligen till när Janne Lundström skrev den bok du nu håller i din hand? Janne Lundström berättar: "Morbror Kwesis vålnad började med överblivet material ur Johan Vilde och förrädarna som också handlar om ett friköp av en skuldslav. Under synopsisarbetet skrev jag fem olika intriger för bokens sista tredjedel. Några innehöll alltför gruvliga ingredienser. Min förlagsredaktör rådde mig att välja bort dem. Tre år efter publiceringen av Johan Vilde och förrädarna tog jag fram de bortvalda alternativen och använde dem i en synopsis för en realistisk bok med några afrikanska barn i huvudrollerna (Samma synvinkel
som i Elefantjägaren och Leoparddödaren.). Boken fick arbetsnamnet "Likköpet". Men min synopsis blev alldeles för gruvlig för att kunna användas. Jag lade den åt sidan. Ungefär samtidigt upptäckte jag de afrikanska folksagorna. Under arbetet med min första antologi med sådana sagor insåg jag, att i sagor kan gruvligheter bli hanterbara. Då skrev jag om min synopsis och införde sagostrukturen med dess trefaldigt upprepade motiv, vålnaden och barnens fyra medhjälpare. Äntligen hade jag en fungerande berättelse - men en gravallvarlig sådan. Det behövdes humor som motvikt. Och komik och fars. Jag satte igång med att skriva råmanus, men upptäckte att det var svårt att vara rolig. Vid det här laget insåg jag att "Likköpet" kunde bli bra bok - om jag inte hafsade iväg. Jag blev försiktig, skrev några få dagar i taget och lade undan manuset vid minsta motstånd. Ibland låg det undanstoppad i månader. Och år. Under tiden arbetade jag på andra böcker. De afrikanska sagoberättarna brukar påstå att de varit ögonvittnen till händelserna i sina sagor. Vid den sista genomskrivningen av "Likköpet" lade jag till en sådan berättare. Eftersom de ursprungliga huvudpersonerna, barnen, under resans gång reducerats till helt onödiga bifigurer fick de bli åhörare. Då förvandlades boken till en högläsningsbok och blev färdig 17 år efter det första utkastet.
Kan man gå tillbaka och rätta till misstagen? Vad tror du efter att ha läst Morbror Kwesis vålnad?
Jan Hansson
Böcker av Janne Lundström
– fråga efter dem i bokhandeln och på biblioteket.
Johan Vilde. 1, Flyktingen 1977, Uppdrag i Zimbabwe 1977, Johan Vilde. 2, I slavfortet 1977, Johan Vilde vaskar guld 1978, Johan Vilde i elden 1979, Uppdrag i Sahara 1979, Johan Vilde och förrädarna 1980, Johan Vilde. [3], Johan Vilde och sändebudet 1980, Sacho, Stefan och langaren 1982, Johan Vilde. [4], Johan Vilde och handelskriget 1982, Johan Vilde i urskogen 1982, Människohandlarna 1983, Det roligas teknik 1984, Johan Vilde och giftbägaren 1985, Trägeväret 1986, Trollkarlarnas gåvor 1987, Regnbågens fånge: 50 dilemma-sagor från Afrika 1988, Elefantjägaren: en berättelse från Guldkusten på 1930-talet 1988, Leoparddödaren:en berättelse från Guldkusten på 1890-talet 1989, Tiggarpojken 1991, Gizo:den listige spindeln:en berättelse från Nigeria 1992, Demonernas ägg : 50 spindel-sagor från Västafrika 1993, Apan och sköldpaddan som bjöd varandra på middag: småsagor från Västafrika 1994, Pumpan som födde ett föl:dilemma-sagor från Västafrika 1996, Röd eller blå 1997, Sköldpaddan och kolanötterna: en edo-saga från Nigeria 1997, Den kloka gubben: fritt efter en fabel från Nigeria 1997, Trille, Tralle, Trulle och trollkarlen 2000, Bluff 2002, Slump 2002, Sämja 2002, Lögn 2002